Saturnus: fakta om planetens ringar, månar, storlek och atmosfär

Saturnus är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet, efter Jupiter. Den är en gasjätte som till största delen består av väte och helium och saknar fast yta. Planeten är mest känd för sitt ringsystem, det största och mest synliga av alla planeters, och har fler kända månar än någon annan planet: 293 bekräftade per augusti 2026.

Trots att Saturnus har 95 gånger så stor massa som jorden är den förvånansvärt lätt för sin storlek. Medeldensiteten är så låg att den är den enda planeten i solsystemet som är mindre tät än vatten.

Fakta om Saturnus
Typ	Gasjätte, yttre planet
Plats från solen	Sjätte
Medelavstånd till solen	9,59 AU (omkring 1 434 miljoner km)
Ett varv runt solen	29,45 år
Ett dygn	Omkring 10 timmar och 33 minuter
Ekvatorradie	60 268 km
Massa	95 gånger jordens
Medeldensitet	0,687 g/cm³ (lägre än vatten)
Kända månar	293, varav 63 namngivna (per augusti 2026)
Symbol	♄

Hur stor är Saturnus?

Saturnus diameter är ungefär nio gånger jordens. Men planeten är inte ett perfekt klot. Den roterar så snabbt, ett varv på drygt tio och en halv timme, att den plattas till vid polerna och buktar ut vid ekvatorn. Ekvatorradien är 60 268 km och polradien 54 364 km, en skillnad på mer än tio procent. Ingen annan av solsystemets jätteplaneter är så tillplattad.

Massan är däremot blygsam jämfört med grannen. Jupiter väger 318 gånger så mycket som jorden, Saturnus bara 95 gånger. Tillsammans står de två för 92 procent av den samlade planetmassan i solsystemet. Var Saturnus ligger i förhållande till de andra planeterna går vi igenom i artikeln om planeternas ordning från solen.

Saturnus kretsar runt solen på ett medelavstånd av 9,59 astronomiska enheter. Ett saturnusår tar 29,45 jordår, och axellutningen är 26,73 grader, så planeten har årstider precis som jorden, bara mycket längre.

Vad består Saturnus av?

Saturnus är uppbyggd i lager. Ytterst finns ett gashölje på omkring 1 000 km. Därunder övergår vätgasen gradvis i flytande väte blandat med helium, och längre ner blir trycket så högt att vätet uppför sig som en metall. Strömmar i detta metalliska väte tros skapa planetens magnetfält.

I mitten finns en kärna av sten och is. Den svenska Wikipedia-artikeln beskriver den som ungefär lika stor som jorden, och temperaturen i kärnan uppgår till omkring 11 700 °C, alltså varmare än solens yta. Mätningar av ringarna tyder på att kärnan är mer utspridd än man tidigare trott, med en massa på ungefär 17 jordmassor.

Saturnus strålar ut 2,5 gånger mer energi än den tar emot från solen. En förklaring som forskarna diskuterar är att droppar av helium “regnar” nedåt genom det lättare vätet och frigör värme på vägen.

Hur är vädret på Saturnus?

Saturnus atmosfär består till 96,3 procent av vätgas och 3,25 procent helium räknat i volym, med spår av metan, ammoniak och andra ämnen. Det är kristaller av ammoniak i de övre molnlagren som ger planeten dess blekgula ton.

Atmosfären ser lugn och randig ut, men vindarna är bland de snabbaste i solsystemet. Voyager-sondernas mätningar visar vindar på upp till 1 800 km/h, och bara Neptunus har snabbare vindar. Temperaturen i molntopparna ligger normalt kring −185 °C.

Några fenomen är unika för Saturnus:

Hexagonen vid nordpolen. Ett sexkantigt vågmönster i molnen kring nordpolen, där varje sida är omkring 14 500 km lång, längre än jordens diameter.
Den stora vita fläcken. En jättestorm som dyker upp ungefär en gång per saturnusår, alltså omkring var 30:e jordår. Sådana stormar har setts 1876, 1903, 1933, 1960 och 1990, och den senaste observerades 2010.
Den varma sydpolen. En virvel vid sydpolen där temperaturen kan nå −122 °C, sannolikt den varmaste platsen på planeten.

Saturnus ringar: vad är de gjorda av?

Ringarna sträcker sig från 6 630 till 120 700 km ut från Saturnus ekvator men är i genomsnitt bara omkring 20 meter tjocka. De består till största delen av vattenis, med inslag av sten och stoft. Partiklarna varierar från dammkorn upp till ungefär tio meter. Ringarna har fått bokstäverna A till G.

Ringarna ser ut som en sammanhängande skiva men är i själva verket miljarder fristående isbitar som var och en kretsar runt planeten. Mellan dem finns luckor, och den mest kända är Cassinidelningen, som Giovanni Domenico Cassini upptäckte 1675. Vissa små månar, bland annat Pandora och Prometheus, fungerar som herdemånar som håller ringarna samlade.

Hur gamla ringarna är är fortfarande omstritt. En teori är att de bildades samtidigt med Saturnus för omkring 4,6 miljarder år sedan. En annan, som stöds av mätningar från rymdsonden Cassini, är att de är unga, kanske bara 100 miljoner år, och är resterna av en måne som slogs sönder.

Långt utanför huvudringarna finns dessutom den glesa Phoebe-ringen, som upptäcktes 2009. Den ligger på omkring 12 miljoner km avstånd och lutar 27 grader mot de övriga ringarna.

Varför försvinner ringarna ibland?

Ungefär var 15:e år passerar jorden genom ringarnas plan. Eftersom ringarna är så tunna syns de då nästan inte alls från jorden. Senast det hände var 2025.

Saturnus månar

Saturnus har 293 bekräftade månar per augusti 2026, och 63 av dem har officiella namn. Utöver dem finns hundratals småmånar inne i ringarna som inte räknas som riktiga månar. De flesta av de större månarna har fått namn efter titanerna i den grekiska mytologin.

Titan är den största och står för mer än 90 procent av all massa som kretsar runt Saturnus, ringarna inräknade. Den är större än planeten Merkurius och är den enda månen i solsystemet med en tjock atmosfär. Titan har också sjöar och hav av flytande kolväten.
Enceladus är en liten ismåne där Cassini hittade över 100 gejsrar som sprutar ut is och vattenånga. Partiklarna har en salthalt som tyder på ett hav av flytande vatten under isen, och månen räknas som en av de mest intressanta platserna att leta efter liv på.
Rhea, den näst största månen, kan ha ett eget tunt ringsystem.
Iapetus, Dione och Tethys hör till de större månarna och upptäcktes redan på 1600-talet av Cassini.

Hur upptäcktes och utforskades Saturnus?

Saturnus syns med blotta ögat och har varit känd sedan förhistorisk tid. Babyloniska astronomer följde planetens rörelser systematiskt. Den första som studerade den i teleskop var Galileo Galilei år 1610, men hans enkla instrument visade bara att planeten inte var helt rund, och han trodde att det rörde sig om två månar på var sida.

Christiaan Huygens såg ringarna som de verkligen är 1655 och publicerade sina iakttagelser 1659. Han upptäckte också Titan. William Herschel hittade månarna Mimas och Enceladus 1789.

Fyra rymdsonder har undersökt Saturnus på nära håll:

Sond	När	Vad den gjorde
Pioneer 11	September 1979	Första förbiflygningen, upptäckte den tunna F-ringen
Voyager 1	November 1980	De första skarpa bilderna av planeten, ringarna och månarna
Voyager 2	Augusti 1981	Fler närbilder, använde Saturnus tyngdkraft för att nå Uranus
Cassini–Huygens	2004–2017	Gick i omloppsbana 1 juli 2004, landade Huygens på Titan 14 januari 2005

Cassini avslutade sitt uppdrag den 15 september 2017 genom att dyka ner i Saturnus atmosfär. NASA:s nästa uppdrag är Dragonfly, en flygande robot som ska utforska Titan. Enligt planen per 2025 ska den skjutas upp i juli 2028 och vara framme 2034.

Kan man se Saturnus från jorden?

Ja. Saturnus är den mest avlägsna av de fem planeter som syns tydligt med blotta ögat. Den ser ut som en gulaktig, stadigt lysande stjärna. Med en handkikare kan man ana planetens avlånga form, men för att se ringarna ordentligt krävs ett teleskop med en förstoring på minst 30 gånger.

Bäst syns Saturnus kring opposition, när planeten står mitt emot solen på himlen och är som ljusast. Det inträffar ungefär var 378:e dag. Hur ljus planeten blir beror också på hur mycket ringarna lutar mot oss. Vill du jämföra med en planet som är betydligt lättare att hitta på kvällshimlen kan du läsa om Venus, jordens heta systerplanet.

Varför heter planeten Saturnus?

Planeten har fått namn efter den romerska guden Saturnus, guden för jordbruk och rikedom och far till Jupiter. Romarna likställde honom med den grekiske guden Kronos, och på modern grekiska heter planeten fortfarande Kronos. Det engelska ordet för lördag, Saturday, kommer från latinets Saturni dies, “Saturnus dag”. Symbolen ♄ går tillbaka på en förkortning av det grekiska namnet.

Vanliga frågor om Saturnus

Kan man stå på Saturnus?

Nej. Saturnus har ingen fast yta. Gasen blir bara tätare och övergår i vätska ju längre ner man kommer, och en rymdsond skulle krossas av trycket långt innan den nådde kärnan.

Skulle Saturnus flyta i vatten?

I teorin, ja. Medeldensiteten 0,687 g/cm³ är omkring 30 procent lägre än vattnets. Någon tillräckligt stor vattensamling finns förstås inte, men det visar hur lätt planeten är för sin storlek.

Har andra planeter också ringar?

Ja, alla fyra gasjättarna har ringar. Saturnus ringar var länge de enda kända, tills tunna ringar upptäcktes runt Uranus 1977 och kort därefter runt Jupiter och Neptunus. Saturnus ringsystem är dock det överlägset största och ljusaste. Mer om de andra planeterna finns i vår översikt över solsystemet och dess planeter.

Hur långt bort är Saturnus från jorden?

Avståndet varierar eftersom både jorden och Saturnus kretsar runt solen, men det rör sig om drygt en miljard kilometer även när planeterna står som närmast varandra.

Saturnus: fakta om ringarna, månarna och den lätta gasjätten