Solsystemet består av åtta planeter som kretsar runt solen i fastställda elliptiska banor. Planeternas ordning från närmast solen är: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Planeterna delas in i två huvudgrupper baserat på deras sammansättning och avstånd från solen. De fyra inre planeterna kallas stenplaneter och består av fast material, medan de fyra yttre planeterna är gasjättar och isjättar med enorma gasmassor. Denna ordning har varit stabil sedan solsystemet bildades för 4,6 miljarder år sedan.
Vilka är de åtta planeterna i solsystemet?
De åtta planeterna i solsystemet kretsar alla runt solen i samma riktning och i ungefär samma plan. Varje planet har sin unika position och egenskaper som skiljer den från de andra.
De åtta planeterna i ordning från solen:
- Merkurius – närmast solen (57,91 miljoner km)
- Venus – andra planeten (108,94 miljoner km)
- Jorden – tredje planeten (149,6 miljoner km)
- Mars – fjärde planeten (227,9 miljoner km)
- Jupiter – femte planeten och störst (778,5 miljoner km)
- Saturnus – sjätte planeten med ringar (1,4 miljarder km)
- Uranus – sjunde planeten (2,88 miljarder km)
- Neptunus – åttonde planeten, längst från solen (4,5 miljarder km)
Merkurius – planeten närmast solen
Merkurius befinner sig närmast solen med ett medelavstånd på 57,91 miljoner kilometer. Planeten är den minsta bland de åtta planeterna i solsystemet med en diameter på endast 4 879 kilometer.
Merkurius har ingen atmosfär som kan skydda ytan, vilket leder till extrema temperaturskillnader mellan dag och natt. Temperaturen kan variera från 430°C på dagen till -180°C på natten.
Venus – den andra planeten från solen
Venus ligger 108,94 miljoner kilometer från solen som den andra planeten i solsystemet. Planeten har en extremt tät atmosfär bestående av koldioxid, vilket skapar en kraftig växthuseffekt.
Venus är den varmaste planeten i solsystemet med en yttemperatur på cirka 465°C. Planeten lyser starkt på natthimlen och kallas ofta för morgonstjärnan eller aftonstjärnan.
Jorden – vår hemplanet i solsystemet
Jorden är den tredje planeten från solen med ett avstånd på 149,6 miljoner kilometer, vilket också kallas en astronomisk enhet (AU). Detta avstånd används ofta som referens för att mäta andra avstånd i solsystemet.
Jorden är den enda planeten i solsystemet där liv existerar. Planeten har en unik kombination av vatten, atmosfär och lämplig temperatur som möjliggör biologisk mångfald.
Mars – den röda planeten
Mars är den fjärde planeten från solen på ett avstånd av 227,9 miljoner kilometer. Planeten kallas den röda planeten på grund av järnoxid i marken som ger ytan en rödbrun färg.
Mars är en stenplanet med en tunn atmosfär bestående huvudsakligen av koldioxid. Planeten har polarisar av vatten och torris samt spår av forntida flodbäddar.
Jupiter – största planeten i solsystemet
Jupiter ligger 778,5 miljoner kilometer från solen som den femte planeten. Planeten är den största planeten i solsystemet med en diameter som är över 11 gånger jordens diameter.
Jupiter består huvudsakligen av väte och helium och klassas som en gasjätte. Planeten har över 90 bekräftade månar, inklusive Ganymedes som är den största månen i solsystemet. Jupiters stora röda fläck är en gigantisk storm som varit aktiv i över 300 år.
Saturnus – planeten med ringarna
Saturnus är den sjätte planeten från solen med ett avstånd på 1,4 miljarder kilometer. Planeten är känd för sitt spektakulära ringsystem som består av miljarder ispartiklar och stenblock.
Saturnus har över 140 bekräftade månar, vilket är flest av alla planeter i solsystemet. Den största månen Titan har en tät atmosfär och är större än planeten Merkurius. Saturnus består huvudsakligen av väte och helium, likt Jupiter.
Uranus – den sjunde planeten
Uranus ligger 2,88 miljarder kilometer från solen som den sjunde planeten. Planeten klassas som en isjätte och består av vatten, metan och ammoniak under en atmosfär av väte och helium.
Uranus har en unik rotationsaxel som lutar 98 grader, vilket gör att planeten nästan rullar på sidan i sin omloppsbana. Denna extrema lutning skapar ovanliga årstider som varar i årtionden.
Neptunus – längst från solen
Neptunus är den åttonde och yttersta planeten i solsystemet på ett avstånd av 4,5 miljarder kilometer från solen. Planeten upptäcktes 1846 genom matematiska beräkningar innan den observerades med teleskop.
Neptunus är en isjätte med den starkaste vinden i solsystemet, som når hastigheter upp till 2 000 kilometer i timmen. Planeten har en intensiv blå färg på grund av metan i atmosfären.
Hur kan man komma ihåg planeternas ordning?
Minnesregler underlättar inlärningen av planeternas ordning från solen. Dessa regler använder första bokstaven i varje planets namn för att skapa en lättihågkommen mening.
En vanlig svensk minnesregel är: "Min Vän Johan Målar Jättestora Solar Under Natten". Varje ord motsvarar en planet i korrekt ordning: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Tidigare, när Pluto fortfarande räknades som planet, användes: "Min Vän Johan Målar Jättestora Solar Under Nattliga Perioder". Efter 2006 behöver minnesregeln inte längre inkludera Pluto.
Avstånden mellan planeterna i solsystemet
Avstånden mellan planeterna och solen är medelvärden eftersom alla planeter har elliptiska banor. Varje planet har ett perihelion (närmsta punkt till solen) och ett aphelion (längsta punkt från solen).
Jorden befinner sig 147 miljoner kilometer från solen vid perihelion och 152 miljoner kilometer vid aphelion. Skillnaden mellan dessa punkter påverkar årstiderna marginellt, men jordens axellutning spelar en större roll.
Avstånden ökar dramatiskt i yttre solsystemet. Avståndet från Mars till Jupiter är 551,6 miljoner kilometer, medan avståndet från Merkurius till Venus endast är 51 miljoner kilometer. Neptunus ligger cirka 4,35 miljarder kilometer längre från solen än Merkurius.
Varför har planeterna elliptiska banor?
Planeterna har elliptiska banor på grund av gravitationslagar som beskrevs av Johannes Kepler på 1600-talet. Inga planetbanor är perfekta cirklar eftersom gravitationen från solen och andra planeter påverkar varje planets rörelse.
Alla planeters banor ligger i ungefär samma plan, kallat ekliptikan. Detta beror på att planeterna bildades från en roterande skiva av gas och damm runt den unga solen. Skivans rotation bestämde planeternas gemensamma banplan och riktning.
Planeternas storlek i solsystemet
Planeternas storlek varierar enormt, från den jättelika Jupiter till den lilla Merkurius. Jupiter har en diameter på 142 984 kilometer, vilket är över 11 gånger jordens diameter på 12 742 kilometer.
Efter storlek rangordnas planeterna: Jupiter (störst), Saturnus (116 464 km diameter), Uranus (50 724 km), Neptunus (49 244 km), Jorden (12 742 km), Venus (12 104 km), Mars (6 779 km) och Merkurius (4 879 km).
De fyra yttre jätteplaneterna utgör över 99% av all planetmassa i solsystemet. Jupiter och Saturnus tillsammans står för över 90% av planeternas totala massa. De inre stenplaneterna är betydligt mindre och tätare i sin sammansättning.
Vilken är den största planeten i solsystemet?
Jupiter är den största planeten i solsystemet med en massa som är 318 gånger jordens massa. Planeten är så stor att 1 300 jordklot skulle få plats inuti den.
Jupiters enorma storlek ger planeten stark gravitation som påverkar hela solsystemet. Planeten fungerar som en gravitationell sköld som skyddar de inre planeterna genom att fånga upp eller avleda asteroider och kometer.
Vilken är den minsta planeten i solsystemet?
Merkurius är den minsta planeten bland de åtta planeterna med en diameter på 4 879 kilometer. Planeten är bara något större än jordens måne, som har en diameter på 3 474 kilometer.
Trots sin ringa storlek har Merkurius en tät järnkärna som utgör cirka 75% av planetens radie. Denna järnkärna ger Merkurius en ovanligt hög densitet för sin storlek.
Skillnaden mellan inre och yttre planeter i solsystemet
Planeterna i solsystemet delas in i två huvudgrupper baserat på sammansättning och position. De inre planeterna (Merkurius, Venus, Jorden, Mars) kallas stenplaneter, medan de yttre planeterna (Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus) är gasjättar och isjättar.
Stenplaneterna ligger nära solen och består av fast material som sten och metall. De är mindre i storlek men har högre densitet. Gasjättarna och isjättarna ligger längre ut i solsystemet och består huvudsakligen av gasformiga och flytande ämnen med låg densitet.
Vad är stenplaneter?
Stenplaneter har en fast yta av sten och metall där en himlakropp teoretiskt skulle kunna landa. De fyra stenplaneterna (Merkurius, Venus, Jorden och Mars) ligger alla inom 228 miljoner kilometer från solen.
Stenplaneterna bildades nära solen där temperaturen var tillräckligt hög för att endast material med hög smältpunkt kunde kondensera. Detta resulterade i mindre planeter med fast yta och hög densitet. Jorden och Mars är de enda stenplaneterna med månar.
Vad är gasjättar och isjättar?
Gasjättar består huvudsakligen av väte och helium utan någon fast yta. Jupiter och Saturnus är gasjättar med enorma atmosfärer där trycket och temperaturen gradvis ökar mot kärnan.
Isjättar (Uranus och Neptunus) har en annan sammansättning med större mängder vatten, metan och ammoniak. Dessa ämnen finns i flytande och isliknande former under hög tryck djupt inne i planeterna. Både gasjättar och isjättar saknar fast yta att stå på.
Varför räknas inte Pluto som planet längre?
Internationella astronomiska unionen (IAU) beslutade 2006 att definiera tre kriterier för att en himlakropp ska klassas som planet. Pluto uppfyller inte det tredje kravet och klassades därför om till dvärgplanet.
De tre kriterierna för att räknas som planet är: omloppsbana runt solen, tillräcklig massa för att gravitationen ska forma kroppen till en sfärisk form, och tillräcklig gravitation för att ha rensat sin bana från andra objekt. Pluto har inte rensat sin bana i Kuiperbältet, där tusentals liknande objekt finns.
Plutos omklassificering innebar att solsystemet nu officiellt har åtta planeter istället för nio. Beslutet väckte debatt inom astronomisamhället, men IAU:s definition har blivit den vedertagna standarden sedan 2006.
Vad är en dvärgplanet?
En dvärgplanet uppfyller de två första planetkriterierna men har inte rensat sin bana från andra objekt. Dessa himlakroppar kretsar runt solen och har sfärisk form, men delar sitt orbitala område med andra kroppar.
Förutom Pluto finns fyra andra erkända dvärgplaneter: Eris (som är något större än Pluto), Makemake, Haumea och Ceres. Ceres är den enda dvärgplaneten i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, medan de övriga finns i Kuiperbältet bortom Neptunus.
Månar i solsystemet – vilka planeter har månar?
Sex av de åtta planeterna har bekräftade månar som kretsar runt dem. Antalet månar varierar kraftigt, från jordens enda måne till Saturnus över 140 månar.
Saturnus har flest bekräftade månar i solsystemet med över 140 stycken. Jupiter har näst flest med över 90 månar, inklusive Ganymedes som är större än planeten Merkurius. Uranus har 27 bekräftade månar och Neptunus har 14 månar.
Mars har två små månar, Phobos och Deimos, som troligen är infångade asteroider. Jorden har en måne som är ovanligt stor relativt sin planets storlek. Merkurius och Venus saknar månar, troligen på grund av deras närhet till solen och solens starka gravitationspåverkan.
Asteroider och andra objekt i solsystemet
Solsystemet innehåller betydligt fler objekt än de åtta planeterna. Mellan Mars och Jupiter ligger asteroidbältet med miljontals stenblock och asteroider. Den största himlakroppen här är dvärgplaneten Ceres med en diameter på 940 kilometer.
Bortom Neptunus ligger Kuiperbältet, ett område fyllt med frusna objekt och dvärgplaneter som Pluto, Eris, Makemake och Haumea. Detta område sträcker sig från cirka 4,5 miljarder kilometer till 7,5 miljarder kilometer från solen.
Kometer är isiga objekt som kommer från Kuiperbältet eller ännu längre bort från Oorts moln. När kometer närmar sig solen sublimerar isen och skapar en karakteristisk svans av gas och damm.
Vanliga frågor om planeternas ordning
Hur många planeter finns det i solsystemet?
Det finns åtta planeter i solsystemet. I ordning från solen är de: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Tidigare räknades nio planeter när Pluto inkluderades, men sedan 2006 klassas Pluto som dvärgplanet.
Vilken planet ligger närmast solen?
Merkurius ligger närmast solen med ett medelavstånd på 57,91 miljoner kilometer. Planeten har den kortaste omloppstiden runt solen på 88 jorddygn. Trots sin närhet till solen är Merkurius inte den varmaste planeten, den titeln tillhör Venus.
Vilken planet ligger längst från solen?
Neptunus ligger längst från solen bland de åtta planeterna med ett avstånd på 4,5 miljarder kilometer. Planeten tar 165 jordår att fullborda ett varv runt solen. Neptunus upptäcktes 1846 och har endast fullbordat ett komplett varv runt solen sedan dess.
Är Pluto fortfarande en planet?
Nej, Pluto har varit klassad som dvärgplanet sedan IAU:s beslut 2006. Pluto uppfyller inte kravet att ha rensat sin bana från andra objekt, vilket är ett av de tre kriterierna för planetstatus. Pluto finns i Kuiperbältet där tusentals liknande objekt existerar.
Rör sig alla planeter åt samma håll?
Ja, alla planeter rör sig moturs runt solen sett från ovan solsystemets nordpol. Detta beror på planeternas gemensamma ursprung från en roterande skiva av gas och damm för 4,6 miljarder år sedan. Skivans ursprungliga rotation bestämde planeternas gemensamma rörelseriktning.
Solsystemets massa – varför dominerar solen?
Solen utgör 99,86% av solsystemets totala massa. Solens massa är cirka 333 000 gånger jordens massa och 1 048 gånger Jupiters massa. Denna enorma massdominans skapar den gravitationella kraft som håller alla planeter i sina omloppsbanor.
Jupiter och Saturnus tillsammans står för över 90% av planeternas totala massa. Jupiter ensam innehåller mer massa än alla andra planeter tillsammans. De sex övriga planeterna utgör endast en liten bråkdel av solsystemets totala massa.
Solens gravitationella dominans betyder att alla objekt i solsystemet kretsar runt den. Även kraftfulla planeter som Jupiter påverkar solens position marginellt, men solen förblir systemets gravitationella centrum.
Sammanfattning – planeternas ordning och egenskaper
Solsystemet består av åtta planeter i fastställd ordning från solen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna delas in i stenplaneter (de fyra inre) och gasjättar samt isjättar (de fyra yttre) baserat på sammansättning och storlek.
Avstånden mellan planeterna varierar från 57,91 miljoner kilometer för Merkurius till 4,5 miljarder kilometer för Neptunus. Alla planeter har elliptiska banor och rör sig moturs runt solen i ungefär samma plan.
Pluto räknas inte längre som planet sedan IAU:s definition 2006, då den inte uppfyller kravet att ha rensat sin bana från andra objekt. Planeternas ordning och klassificering är etablerad astronomisk kunskap som undervisas globalt sedan 2006.
Redaktionen
Faktasidan
Faktasidans redaktion består av passionerade skribenter och experter inom olika områden. Vi strävar efter att leverera välgrundad och intressant kunskap till våra läsare.