Venus: fakta om planeten som är jordens heta systerplanet

Venus är den andra planeten i solsystemet räknat från solen och den planet som mest liknar jorden i storlek. Diametern är 12 104 km, bara drygt 600 km mindre än jordens, och därför kallas Venus ofta jordens systerplanet. Där tar likheterna slut. Venus har en tjock atmosfär av koldioxid, ett tryck vid ytan som är ungefär 90 gånger högre än hos oss och en medeltemperatur kring 460 °C. Det gör Venus till den varmaste planeten i solsystemet, trots att Merkurius ligger närmare solen.

På himlen syns Venus som aftonstjärnan eller morgonstjärnan. Efter solen och månen är den det starkast lysande föremålet vi kan se med blotta ögat.

Fakta om Venus

Fakta om Venus
Plats i solsystemet	Andra planeten från solen, mellan Merkurius och jorden
Diameter	12 104 km (jorden: 12 742 km)
Massa	Cirka 81,5 procent av jordens
Medelavstånd till solen	Cirka 108 miljoner km
Ett år (ett varv runt solen)	225 jorddygn
Ett dygn (ett varv runt sin egen axel)	243 jorddygn
Medeltemperatur vid ytan	Cirka 460 °C
Atmosfär	Cirka 96,5 procent koldioxid och 3,5 procent kväve
Tryck vid ytan	Omkring 90 gånger jordens
Månar	Inga

Venus och Merkurius är de enda planeterna utan månar. Vill du se hur Venus placerar sig bland de andra finns en genomgång av planeternas ordning från solen och utåt.

Varför kallas Venus jordens systerplanet?

Namnet kommer av att Venus och jorden har ungefär samma storlek, massa och sammansättning. Båda är steniga planeter med en järnkärna, en mantel och en skorpa, och de bildades troligen ungefär samtidigt i samma del av solsystemet. Ytgravitationen på Venus är omkring 90 procent av jordens, så du skulle väga nästan lika mycket där.

Skillnaden ligger i atmosfären. Venus är helt inbäddad i moln som är så täta att planetens yta inte går att se från rymden med vanligt ljus. Den miljön gör Venus till en av de mest ogästvänliga platserna i vårt närområde.

Hur varmt är det på Venus?

Medeltemperaturen ligger kring 460 °C, och på vissa platser närmar den sig 480 °C. Det räcker för att smälta bly. Orsaken är en extrem växthuseffekt: den tjocka atmosfären av koldioxid släpper in solljus men hindrar värmen från att stråla ut igen. Därför är Venus varmare än Merkurius, fast Venus ligger nästan dubbelt så långt från solen.

Trycket vid ytan är ungefär 90 gånger högre än på jorden. Det motsvarar trycket på en kilometers djup i en ocean, ett djup som bara specialbyggda ubåtar klarar. Molnen innehåller dessutom svavelsyra. En landare på Venus måste alltså tåla värme, tryck och frätande moln samtidigt.

Ett dygn som är längre än ett år

Venus roterar mycket långsamt. Planeten behöver 243 jorddygn för ett varv runt sin egen axel, men bara 225 jorddygn för ett varv runt solen. Venus är därför den enda planeten där ett dygn är längre än ett år.

Rotationen går också åt motsatt håll mot de flesta andra planeter. Från Venus yta skulle solen gå upp i väster och ned i öster. Den enda andra planeten med sådan baklänges rotation är Uranus, som dessutom ligger nästan på sidan.

Varför lyser Venus så starkt på himlen?

Venus lyser starkt av två skäl: den ligger nära jorden och molnen reflekterar solljuset som en spegel. Den skenbara magnituden kan nå −4,6, vilket gör planeten klart ljusare än Jupiter och alla stjärnor.

Eftersom Venus kretsar innanför jordens bana syns den alltid i närheten av solen på himlen. Den ses därför bäst i skymningen som aftonstjärnan eller i gryningen som morgonstjärnan. I kikare eller teleskop syns att Venus har faser, precis som månens faser. Det var de faserna som Galileo Galilei använde som argument för att planeterna kretsar kring solen och inte kring jorden.

Hur ser planetens yta ut?

Eftersom molnen döljer ytan har den kartlagts med radar. Den visar stora lavaslätter, vulkaner och två högländer: Ishtar Terra i norr, ungefär lika stort som Australien, och Aphrodite Terra längs ekvatorn, ungefär lika stort som Sydamerika. På Ishtar Terra ligger Maxwell Montes, den högsta bergskedjan på Venus.

Det finns inga små kratrar på Venus, eftersom mindre meteoriter brinner upp i den täta atmosfären. De äldsta delarna av ytan tros vara omkring 800 miljoner år gamla. Vulkanism har sedan dess täckt det mesta av den äldre ytan.

Vilka rymdsonder har besökt Venus?

Venus var den första planeten som en rymdsond besökte. NASA:s Mariner 2 flög förbi på omkring 35 000 kilometers avstånd den 14 december 1962 och visade att planeten var brännhet. Sedan dess har över 20 sonder skickats dit.

• Mariner 2 (1962): första lyckade förbiflygningen av en annan planet.
• Mariner 10 (1974): tog bilder av Venus på väg till Merkurius.
• Venera 7 (1970): den sovjetiska sonden blev den första att landa på en annan planet.
• Venera 9 och 10 (1975): skickade de första bilderna från ytan innan värmen förstörde dem.
• Magellan (1990–1994): kartlade med radar omkring 98 procent av ytan. Bilderna publicerades av NASA/JPL.
• Venus Express (2006): ESA-sonden gick in i omloppsbana den 11 april 2006 och studerade atmosfären.

NASA har valt ut två nya uppdrag, DAVINCI och VERITAS, som enligt planerna ska skjutas upp kring 2028–2030.

Kan det finnas liv på Venus?

På ytan är det i praktiken uteslutet. Forskare har däremot diskuterat sedan 1960-talet om mikrober kan överleva högt upp i molntäcket, där temperatur och tryck är mildare. Intresset ökade när en forskargrupp rapporterade fosfin i atmosfären. På jorden bildas ämnet av mikrober i syrefria miljöer, men det finns även i gasjätten Jupiter, och fyndet är omdiskuterat.

Klimatmodeller från NASA tyder också på att Venus kan ha haft grunda hav med flytande vatten under sin tidiga historia, innan växthuseffekten skenade och haven kokade bort.

Venus i myt och historia

Planeten har fått namn efter den romerska kärleksgudinnan Venus, som grekerna kallade Afrodite. De antika grekerna trodde länge att morgon- och kvällsljuset var två olika himlakroppar, Phosphoros och Hesperos. Babylonierna hade redan förstått att det var samma objekt, vilket framgår av den så kallade Venustavlan från kung Ammisaduqas tid.

I astronomi har Venus också haft praktisk betydelse. När planeten passerar framför solen, en venuspassage, kan den ses som en svart prick på solskivan. Sådana passager användes för tidiga beräkningar av avståndet till solen. De senaste inträffade 2004 och 2012, och nästa väntas först 2117.

Vanliga frågor om Venus

Hur långt är det från jorden till Venus?

Avståndet varierar kraftigt eftersom båda planeterna rör sig runt solen. Venus är den planet som kan komma närmast jorden, och som närmast är avståndet ungefär 40 miljoner km.

Varför har Venus inga månar?

Ingen vet säkert. Venus och Merkurius är de enda planeterna i solsystemet som saknar månar.

Kan människor åka till Venus?

Inte till ytan med dagens teknik. De sovjetiska landarna klarade sig bara en kort stund innan värmen och trycket förstörde dem, och bemannade resor diskuteras i så fall bara som förbiflygningar.