En vätebomb är ett kärnvapen som får sin energi från fusion, alltså när lätta atomkärnor smälter samman till tyngre. Det skiljer den från atombomben, som bygger på fission, klyvning av tunga kärnor som uran och plutonium. För att fusionen ska starta krävs en vanlig fissionsbomb som tändladdning. Resultatet är det kraftigaste vapen som människan har byggt: Sovjetunionens Tsarbomben 1961 motsvarade omkring 50 miljoner ton trotyl.
| Fakta om vätebomben | |
|---|---|
| Andra namn | H-bomb, fusionsvapen, termonukleärt vapen |
| Princip | Fusion av väteisotoper, startad av en fissionsbomb |
| Bränsle | Deuterium och tritium, numera litiumdeuterid |
| Första provet | Ivy Mike, USA, 1 november 1952 |
| Största provet | Tsarbomben, Sovjetunionen, 30 oktober 1961 |
| Sprängkraft (rekord) | Cirka 50 megaton TNT |
| Konstruktion | Teller–Ulam-designen |
Vad är en vätebomb?
Vätebomben är den andra huvudtypen av kärnvapen. I en vanlig atombomb frigörs energin när tunga atomkärnor klyvs i en kedjereaktion. I en vätebomb kommer den i stället från sammanslagning av lätta atomkärnor, ursprungligen isotoper av väte. Det är samma process som får stjärnor att lysa, och den driver även solen i vårt solsystem.
Namnet kommer från bränslet i de tidiga konstruktionerna: deuterium och tritium, två tyngre varianter av vanligt väte. Deuterium är också det som gör tungt vatten tungt. Numera används litiumdeuterid i fast form, som under explosionen bildar tritium och till slut helium och snabba neutroner.
Hur går det till när en vätebomb detonerar?
Processen brukar delas upp i tre steg:
- Fissionsbomben detonerar. Den primära laddningen, en atombomb av plutonium eller uran, skapar ett enormt tryck och en temperatur på flera tiotals miljoner grader.
- Fusionsbomben startar. Värmen och trycket pressar ihop den sekundära laddningen så att kärnorna slås samman till helium. Då frigörs stora mängder energi och skurar av snabba neutroner.
- Uranhöljet klyvs. Neutronerna träffar ett hölje av uran-238, som inte klyvs av långsamma neutroner men väl av de snabba. Det ger ytterligare energi, och enligt Lär om kärnvapen kommer största delen av sprängverkan från just detta hölje.
Den grundläggande konstruktionen kallas Teller–Ulam-designen efter fysikerna Edward Teller och Stanislaw Ulam. I Sovjetunionen kom Andrej Sacharov fram till en snarlik lösning på egen hand, som har kallats “Sacharovs tredje idé”.
Vad är skillnaden mot atombomben?
| Atombomb | Vätebomb | |
|---|---|---|
| Process | Fission, kärnor klyvs | Fusion, kärnor slås samman |
| Bränsle | Uran-235 eller plutonium-239 | Väteisotoper eller litiumdeuterid, plus en fissionsbomb |
| Gräns för styrkan | Bomben splittras innan allt material hunnit klyvas | Kan i teorin göras nästan hur kraftig som helst |
| Exempel | Little Boy, cirka 15 kiloton | Tsarbomben, cirka 50 megaton |
En vanlig fissionsbomb begränsas av att explosionen sprider materialet innan kedjereaktionen hunnit gå klart. Vätebomben kommer runt den gränsen. Sprängverkan är potentiellt tusentals gånger större, och samma förödelse kan dessutom rymmas i en mindre och lättare laddning. Därför går en vätebomb att montera på interkontinentala robotar som når mål på andra sidan jorden. Även kryssningsrobotar och bombflyg kan bära kärnvapen.
Som jämförelse: Little Boy, den första atombomben i krig, var byggd på uran. Den fälldes över Hiroshima i augusti 1945 och hade en sprängkraft på cirka 15 kiloton. Fat Man över Nagasaki var byggd på plutonium och motsvarade cirka 21 kiloton. De två bomberna mot Japan i slutet av andra världskriget är fortfarande de enda kärnvapen som använts i krig, och ingen vätebomb har någonsin använts i strid.
Vilka andra namn har vätebomben?
Det som i dagligt tal kallas vätebomb heter i facklitteraturen termonukleär bomb eller fusionsvapen. På engelska används H-bomb, ett namn som också syns i svensk press. Ordet “termonukleär” syftar på att fusionen kräver extrem värme.
När testades den första vätebomben?
Den 1 november 1952 sprängde USA världens första vätebomb, Ivy Mike, vid Enewetak-atollen i Stilla havet. Bomben vägde över 60 ton, eftersom det flytande deuteriumet krävde en kylanläggning. Som vapen gick den inte att använda, men den visade att principen fungerade.
Edward Teller (1908–2003) räknas som vätebombens fader. Han hade arbetat i Manhattanprojektet, vars början brukar knytas till Albert Einsteins brev till president Roosevelt 1939, och 1950 blev han ledare för det amerikanska vätebombsprogrammet. Enligt Expressen var Teller inte på plats när Ivy Mike sprängdes.
Därefter följde de andra kärnvapenmakterna efter. Enligt engelska Wikipedia testade Sovjetunionen en flerstegsbomb 1955, Storbritannien 1957, Kina 1966 och Frankrike 1968.
Tsarbomben: året då den största bomben sprängdes
Den 30 oktober 1961 fällde Sovjetunionen Tsarbomben över ögruppen Novaja Zemlja i Norra ishavet. Det är den kraftigaste explosionen som någonsin skapats av människor, med en sprängkraft på cirka 50 megaton, ungefär 4 000 gånger mer än bomben över Hiroshima. Enligt Världens Historia krossade explosionen fönster i både Norge och Finland. Bomben bars av ett Tupolev Tu-95 och bromsades med en fallskärm, så att besättningen skulle hinna fly.
Vätebomberna som föll över Spanien
Den 16 januari 1966 kolliderade ett amerikanskt B-52-plan med ett tankningsplan av typen KC-135 under tankning i luften över södra Spanien. Fyra besättningsmän omkom. Tre vätebomber på 1,5 megaton vardera föll över land och en i Medelhavet. Ingen av dem exploderade, men bomberna slets upp och läckte plutonium och uran. Den fjärde bomben hittades oskadd på 840 meters djup efter två månader av sökande med 20 fartyg och 2 000 man.
Nordkorea och det nya hotet
Nordkorea meddelade den 6 januari 2016 att landet genomfört sin första provsprängning av en vätebomb. Den 3 september 2017 följde ett nytt prov, som trappade upp konflikten med USA. Statliga medier har också visat diktatorn Kim Jong-Un vid en bomb som sades vara liten nog för en interkontinental ballistisk robot. Enligt engelska Wikipedia går det inte att avgöra ur offentliga uppgifter om Nordkorea verkligen har flerstegsvapen.
Används vätebomber i dag?
Ja, som avskräckning. De flesta kärnvapen som finns i dag är vätebomber, eftersom konstruktionen ger mer sprängkraft per kilo klyvbart material. Det betyder inte att alla är jättebomber: moderna laddningar är oftast betydligt mindre än Tsarbomben. Behovet av provsprängningar har minskat, bland annat eftersom vapnen numera kan testas med datorsimuleringar.
Är en vätebomb farligare än en atombomb?
Ja, sett till sprängkraft. En vätebomb kan vara tusentals gånger kraftigare än en atombomb, och den orsakar både tryckvåg, värme och radioaktivt nedfall som leder till död långt från explosionen.
Vad betyder megaton?
En megaton motsvarar energin i en miljon ton trotyl. En kiloton är tusen ton. Hiroshimabomben låg alltså på ungefär 0,015 megaton.
Källor
Historiker & Författare
Maria Andersson
Maria är doktor i historia med specialisering på nordisk medeltid och modern europeisk historia. Hon kombinerar akademisk noggrannhet med ett lättillgängligt skrivande som gör historien levande.