Albert Einstein: fysikern bakom relativitetsteorin

Albert Einstein var den tysk-amerikanske fysiker som skapade relativitetsteorin och fick Nobelpriset 1921. Här är hans liv, idéer, familj och arv i korthet.

M

Författare

Maria Andersson

Publicerad

29 september 2026

Lästid

6 minuter

Svartvitt porträtt av Albert Einstein med vitt, yvigt hår och mustasch, fotograferad i Princeton 1947
Foto: Oren Jack Turner / Wikimedia Commons (Public domain)

Albert Einstein (1879–1955) var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd, mest känd för att ha utvecklat relativitetsteorin. Den speciella och den allmänna relativitetsteorin förändrade synen på rum, tid och gravitation, och formeln E = mc² har blivit världens mest berömda ekvation. År 1921 fick han Nobelpriset i fysik, men inte för relativitetsteorin utan för sin upptäckt av lagen för den fotoelektriska effekten.

Einstein räknas som en av den moderna fysikens fäder. Han levde i Tyskland, Schweiz och USA och dog i Princeton, New Jersey, 76 år gammal.

Fakta om Albert Einstein
Född14 mars 1879 i Ulm, Tyskland
Död18 april 1955 i Princeton, New Jersey, USA
YrkeTeoretisk fysiker, professor
UtbildningETH Zürich
MedborgarskapTyskt, schweiziskt och amerikanskt
Känd förRelativitetsteorin, E = mc², fotoelektriska effekten
UtmärkelserNobelpriset i fysik 1921, Copleymedaljen 1925
MakorMileva Marić (1903–1919), Elsa Löwenthal (1919–1936)

Uppväxt och studier: Einsteins tidiga tid

Albert Einstein var son till Hermann och Pauline Einstein, en judisk familj ur medelklassen. Han hade en yngre syster, Maja. Fadern drev en elektroteknisk fabrik, och redan 1880 flyttade familjen från Ulm till München, där Albert gick i skola.

En seglivad myt säger att han var dålig i matematik. Det stämmer inte: han hade högsta betyg i ämnet, men trivdes illa med den stränga pedagogiken. Efter studentexamen i Aarau i Schweiz började han 1896 studera vid den tekniska högskolan ETH i Zürich och tog examen som lärare i matematik och fysik år 1900.

Någon tjänst vid universitetet fick han inte. I stället började han 1902 arbeta på patentverket i Bern, där han stannade till 1909. Han kallade själv tiden i Bern för sin lyckligaste.

Undrens år 1905: idéerna som förändrade fysiken

År 1905, som brukar kallas hans annus mirabilis, publicerade den 26-årige patenttjänstemannen fyra artiklar i tidskriften Annalen der Physik och lade dessutom fram sin doktorsavhandling.

  • Fotoelektriska effekten: ljus består av kvanta, små energipaket. Det var den här upptäckten som senare gav honom Nobelpriset.
  • Brownsk rörelse: artikeln visade i praktiken att atomer och molekyler finns på riktigt.
  • Speciella relativitetsteorin: tid och avstånd är inte absoluta utan beror på hur snabbt observatören rör sig, medan ljusets hastighet i vakuum alltid är densamma.
  • Massa och energi: ur den speciella relativitetsteorin följde formeln E = mc², där energin är massan gånger ljushastigheten i kvadrat.

Artiklarna gjorde honom till ett namn bland fysiker. Han lämnade patentverket 1909 och blev professor i Zürich, 1911 i Prag och 1914 i Berlin, där han också ledde Kaiser Wilhelm-institutet för fysik.

Allmänna relativitetsteorin: en ny bild av gravitation

Mellan 1907 och 1916 arbetade Einstein fram den allmänna relativitetsteorin. Enligt den är gravitation inte en kraft i Newtons mening utan en krökning av rumtiden som orsakas av massa. Teorin förklarade avvikelser i planeternas banor som den klassiska mekaniken inte klarade.

En konsekvens var att ljus böjs av runt tunga himlakroppar. Vid en solförmörkelse 1919 kunde astronomer mäta att stjärnor nära solens rand tycktes ha flyttat sig, precis som teorin förutsade. Nyheten gjorde Albert Einstein världsberömd över en natt.

Hans ekvationer förutsade också gravitationsvågor, som mättes direkt först hundra år senare, och de beskriver objekt som svarta hål.

Nobelpriset i fysik: vilken upptäckt belönades?

Nobelpriset i fysik för 1921 tillkännagavs först hösten 1922. Kommittén tvekade inför den abstrakta relativitetsteorin och motiverade i stället priset med hans upptäckt av lagen för den fotoelektriska effekten. Einstein var i Japan vid prisutdelningen och fick priset och diplomet i Berlin.

I juli 1923 kom han till Göteborg på inbjudan av Svante Arrhenius och höll sin Nobelföreläsning under jubileumsutställningen. Inför en fullsatt kongresshall på Liseberg talade han dock inte om fotoeffekten utan om relativitetsteorin, det som publiken ville höra. År 1928 valdes han in som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Familj: Mileva Marić, Elsa Löwenthal och barnen

Under studietiden i Zürich träffade Einstein den serbiska fysikstudenten Mileva Marić. Paret fick dottern Lieserl 1902, hennes öde är okänt, och gifte sig 1903. De fick sedan två söner: Hans Albert, som blev professor i hydraulik, och Eduard, som led av schizofreni. Mileva och Albert separerade 1914 och skilde sig 1919. Pengarna från Nobelpriset gick till Mileva.

Samma år gifte Einstein om sig med sin kusin Elsa Löwenthal. De var gifta tills Elsa dog 1936 och fick inga gemensamma barn.

Flykten från Tyskland och åren i Princeton

Einstein var pacifist och en uttalad kritiker av nationalism. Som judisk och internationellt känd forskare blev han en måltavla för nazisterna. När Hitler tog makten 1933 lämnade han Tyskland för gott, och hans böcker brändes samma år på bokbålen. Han knöts till Institute for Advanced Study i Princeton, där han arbetade resten av livet. År 1940 blev han amerikansk medborgare.

I augusti 1939 skrev han under ett brev till president Roosevelt som varnade för att Tyskland kunde bygga en atombomb. Brevet bidrog till Manhattanprojektet, men Einstein deltog aldrig i arbetet och blev efter kriget en envis motståndare till kärnvapen.

År 1952 erbjöds han att bli Israels president. Han tackade nej med motiveringen att ekvationer var viktigare för honom än politik, eftersom politik gäller nuet medan en ekvation är för evigheten.

Vad hände med Einstein efter kvantrevolutionen?

Paradoxalt nog var Einstein med och lade grunden till kvantfysiken, men från 1920-talet kritiserade han kvantmekaniken hårt. Han ville inte godta att naturen bara kan beskrivas med sannolikheter. Hans debatter med Niels Bohr är berömda, liksom repliken “Gud kastar inte tärning”.

De sista decennierna ägnade han åt att söka en teori som förenar alla naturkrafter, utan att lyckas. Albert Einstein dog den 18 april 1955 på ett sjukhus i Princeton.

Arvet efter Albert Einstein

Få forskare har lämnat så många spår efter sig. Här är några av dem:

  • Grundämnet einsteinium, nummer 99 i periodiska systemet, är uppkallat efter honom.
  • Tillsammans med Satyendra Nath Bose förutsade han Bose–Einstein-kondensatet, ett tillstånd som gas kan hamna i nära absoluta nollpunkten. Det bekräftades experimentellt 1995.
  • En krater på månen och asteroiden 2001 Einstein bär hans namn.
  • År 1999 utsåg tidskriften Time honom till århundradets person.

Precis som Galileo Galilei förändrade Einstein inte bara fysiken utan hela vår bild av universum. Hans idéer och ekvationer används i dag varje gång en GPS-mottagare räknar ut var du befinner dig.

Vanliga frågor om Albert Einstein

Varför är Albert Einstein så känd? För relativitetsteorin och formeln E = mc², som ändrade synen på rum, tid, energi och gravitation.

Vad fick Einstein Nobelpriset för? För sin upptäckt av lagen för den fotoelektriska effekten, inte för relativitetsteorin.

Hur gammal blev Albert Einstein? Han blev 76 år. Han föddes 1879 i Ulm och dog 1955 i Princeton.

Hade Einstein några barn? Ja, tre: dottern Lieserl och sönerna Hans Albert och Eduard, alla med Mileva Marić.

Källor och länkar

Bild: Oren Jack Turner / Wikimedia Commons, public domain.

M

Historiker & Författare

Maria Andersson

Maria är doktor i historia med specialisering på nordisk medeltid och modern europeisk historia. Hon kombinerar akademisk noggrannhet med ett lättillgängligt skrivande som gör historien levande.

Historia Kultur Arkeologi