Vintergatan är den galax som solen, jorden och alla stjärnor du kan se med blotta ögat tillhör. Den är en stavspiralgalax, alltså en spiralgalax med en avlång stav av stjärnor genom mitten, och har en diameter på omkring 100 000 ljusår. I den finns uppskattningsvis 200–400 miljarder stjärnor, och i centrum sitter ett supermassivt svart hål. Det ljusa band som går att se över en mörk natthimmel är Vintergatans skiva sedd inifrån.
Ordet används också om en film av Luis Buñuel, ett svenskt tv-program, en schlager och ett köpcentrum i Skellefteå. Den här artikeln handlar om galaxen.
| Fakta om Vintergatan | |
|---|---|
| Typ | Stavspiralgalax |
| Diameter | Cirka 100 000 ljusår |
| Tjocklek | Cirka 12 000 ljusår |
| Antal stjärnor | 200–400 miljarder |
| Massa | Cirka 1,2 biljoner solmassor (Wikidata) |
| Centrum | Sagittarius A*, ett svart hål på omkring 4 miljoner solmassor |
| Solens avstånd till centrum | Cirka 27 000–28 000 ljusår |
| Galaktiskt år | Cirka 226 miljoner år |
| Galaxhop | Lokala galaxhopen, i Virgosuperhopen |
Vad är Vintergatan?
En galax är en enorm samling stjärnor, gas, stoft och mörk materia som hålls ihop av gravitationen. Vintergatan är vår egen. Allt i solsystemet ligger inuti den, och solen är bara en av hundratals miljarder stjärnor som kretsar kring galaxens centrum.
Själva namnet syftar ursprungligen på det diffusa ljusbandet på himlen. Ljuset kommer från så många avlägsna stjärnor i galaxens plan att ögat inte kan skilja dem åt, så de flyter ihop till ett mjölkvitt sken. På engelska heter galaxen Milky Way, och det grekiska ordet för mjölk är också ursprunget till ordet galax.
Hur stor är Vintergatan?
Vintergatan är cirka 100 000 ljusår i diameter men bara omkring 12 000 ljusår tjock, ungefär som en platt skiva med en buktande mitt. Ett ljusår är den sträcka ljusets hastighet hinner på ett år, knappt tio biljoner kilometer. Engelskspråkiga Wikipedia anger en något mindre synlig diameter på 87 400 ljusår men påpekar att halon av mörk materia runt galaxen kan vara betydligt större än så.
Antalet stjärnor kan inte räknas, bara uppskattas. Svenskspråkiga Wikipedia anger 200–400 miljarder, den engelska 100–400 miljarder, och sannolikt finns minst lika många planeter. Wikidata anger galaxens totala massa till omkring 1,2 biljoner solmassor, och största delen av den är mörk materia.
Vilka delar består Vintergatan av?
Astronomerna delar in galaxen i flera delar som skiljer sig i form, ålder och innehåll.
Den mörka halon
Den mest massiva delen går inte att se. Den består av mörk materia och avslöjas av hur galaxen roterar: rotationskurvorna visar att Vintergatan snurrar för fort för att hålla ihop, om den inte vore omgiven av en osynlig halo som bidrar med extra gravitation.
Den galaktiska skivan
Nästan alla stjärnor rör sig i ett platt plan, skivan. Den delas i en tunn och en tjock skiva. Den tunna skivan har en skalhöjd på cirka 100 parsec, innehåller nästan all fri gas och därmed nästan alla unga stjärnor. Den tjocka skivan har en skalhöjd på cirka 300 parsec och nästan bara äldre stjärnor. En populär förklaring till uppdelningen är att en större galax en gång slukades av Vintergatan.
Spiralarmarna
Spiralarmarna är täthetsvågor som går ut från mitten. De brukar räknas som Orionarmen, Cygnusarmen (yttre armen), Perseusarmen, Sagittariusarmen, Centaurusarmen (Scutum/Crux-armen) och Normaarmen. Mätningar av infrarött ljus med NASA:s Spitzerteleskop som presenterades 2008 tyder dock på att Vintergatan kan ha två huvudarmar, Centaurus- och Perseusarmarna, i stället för fyra.
Kärnan och det svarta hålet
Kärnpartiet sträcker sig ungefär 12 000 ljusår ut från centrum och domineras av äldre, röda stjärnor. Längst in finns radiokällan Sagittarius A*, ett supermassivt svart hål med en massa på cirka 4,1 miljoner solmassor. Att gasmoln nära centrum rör sig med så höga hastigheter går bara att förklara med en så stor massa samlad på så liten yta.
Klotformiga stjärnhopar
I halon finns omkring 200 klotformiga stjärnhopar, varav 147 är kända. De äldsta är runt 12 miljarder år gamla, och varje hop rymmer från några tusen upp till en miljon stjärnor.
Var i Vintergatan ligger solen?
Solen ligger i en av de mindre armarna, Orionarmen, på dess inre kant. Avståndet till galaxens centrum är omkring 27 000–28 000 ljusår, alltså ganska långt ut från mitten. Solen är inte stilla: tillsammans med planeterna kretsar den runt centrum, och ett varv tar cirka 226 miljoner år. Den tiden kallas ett galaktiskt år.
Solens närmaste grannar i galaxen är bland andra Alfa Centauri, Sirius, Procyon, Altair och Vega. Alfa Centauri, som egentligen är ett system med tre stjärnor, ligger 4,24 ljusår bort och Sirius 8,6 ljusår bort.
Hur gammal är Vintergatan?
De äldsta stjärnor som observerats i Vintergatan bildades för upp till 13,6 miljarder år sedan, bara omkring 200 miljoner år efter Big Bang. Galaxen tros ha vuxit fram ur ett nästan klotformigt, roterande moln av väte och helium. De första objekten var massiva klotformiga stjärnhopar, och med tiden samlades gasen i en roterande skiva där nya stjärnor fortfarande föds i stora gas- och stoftmoln.
Varför heter den Vintergatan?
Det svenska namnet kommer från fornnordisk tid, precis som det isländska Vetrarbrautin, vintervägen. En förklaring är att väderspåmän trodde sig kunna förutsäga vinterns förlopp genom att studera bandet på himlen. En annan är att det syns tydligast under vintern på nordliga breddgrader, eftersom de ljusa sommarnätterna tar udden av det.
I de flesta andra europeiska språk handlar namnet om mjölk: Mælkevejen på danska, Melkeveien på norska, Milchstraße på tyska, Milky Way på engelska och Via Lactea på latin. Det går tillbaka på grekiskans galaxías kýklos, mjölkringen. Enligt den grekiska myten lade Zeus den nyfödde Herakles vid gudinnan Heras bröst, och när hon drog sig undan sprutade mjölkdroppar ut över himlavalvet.
På finska, estniska, lettiska och litauiska heter den i stället fågelvägen, eftersom flyttfåglar i norr tycktes följa bandet. Kinesiska använder namnet Silverfloden och sanskrit Himmelens Ganges.
Hur upptäckte man att Vintergatan är en galax?
Redan i antiken diskuterade filosofer vad det ljusa bandet var. Aristoteles trodde att det var ett fenomen i jordens övre atmosfär. Den persiske astronomen al-Biruni föreslog i stället att det bestod av otaliga dimmiga stjärnor.
Beviset kom 1610, när Galileo Galilei riktade sitt teleskop mot bandet och såg att det bestod av en mängd svaga stjärnor. Några milstolpar därefter:
- 1755: Immanuel Kant spekulerade i att Vintergatan är en roterande skiva av stjärnor som hålls ihop av gravitationen.
- 1785: William Herschel räknade stjärnor i olika riktningar och ritade den första kartan över galaxens form, med solen nära mitten.
- 1838: Friedrich Wilhelm Bessel blev den förste att mäta avståndet till en stjärna.
- 1920: Harlow Shapley och Heber Curtis debatterade om Vintergatan var hela universum. Shapleys studier av klotformiga stjärnhopar gav ett någorlunda korrekt mått på galaxens storlek.
- 1923: Edwin Hubbles observationer visade att Vintergatan bara är en av många galaxer.
Hur ser man Vintergatan på himlen?
Vintergatan syns som ett ljust, diffust band, ungefär 30 grader brett, som går över hela himlen. Bandet passerar bland annat stjärnbilderna Kusken, Svanen, Cassiopeja och Perseus, och galaxens centrum ligger i riktning mot Skytten, där bandet är som ljusast. Mörka partier i bandet, som Stora riftet och Kolsäcken, är stoftmoln som skymmer stjärnorna bakom.
Bandet har låg ytljusstyrka och drunknar lätt i ljusföroreningar och månsken. Enligt engelskspråkiga Wikipedia kan mer än en tredjedel av jordens befolkning inte se Vintergatan hemifrån på grund av ljusföroreningar. Det här ökar chansen:
- Åk bort från städernas gatubelysning till en riktigt mörk plats.
- Välj en natt utan måne, helst kring nymåne.
- Låt ögonen vänja sig vid mörkret i omkring 30 minuter och undvik mobilskärmen.
- Välj en klar natt med låg luftfuktighet och lite dis.
- I Sverige är höst- och vinternätterna mörkast och bäst, vilket också är förklaringen till namnet.
Vintergatans grannar och framtid
Vintergatan ingår i Lokala galaxhopen tillsammans med bland andra Andromedagalaxen och Magellanska molnen. Magellanska molnen ligger cirka 160 000 ljusår bort och Andromedagalaxen 2,2 miljoner ljusår bort. Lokala galaxhopen har en radie på 2,5 miljoner ljusår och är i sin tur en del av Virgosuperhopen, med en radie på 50 miljoner ljusår, som hör till den ännu större Laniakea-superhopen.
Galaxerna i Lokala galaxhopen närmar sig varandra. Enligt svenskspråkiga Wikipedia kommer de att smälta samman till en enda galax om omkring sju miljarder år. För jorden skulle det främst märkas som nya stjärnor på himlen, eftersom avstånden mellan stjärnorna är så stora att de sällan krockar.
Vanliga frågor om Vintergatan
Hur många stjärnor finns i Vintergatan?
Uppskattningarna landar på 100–400 miljarder stjärnor, och svenskspråkiga Wikipedia anger 200–400 miljarder. Exakt antal går inte att räkna, eftersom stoft skymmer stora delar av galaxen.
Hur lång tid tar det för solen att gå ett varv runt Vintergatan?
Cirka 226 miljoner år. Den perioden kallas ett galaktiskt år.
Kan man se Vintergatan från Sverige?
Ja, med blotta ögat från en mörk plats en klar och månlös natt. Bandet syns tydligast under den mörka delen av året.
Är Vintergatan och universum samma sak?
Nej. Fram till början av 1920-talet trodde många astronomer det, men Edwin Hubble visade 1923 att Vintergatan bara är en av många galaxer.
Vad finns i mitten av Vintergatan?
Ett supermassivt svart hål, Sagittarius A*, med en massa på omkring 4 miljoner solmassor.
Källor
Vetenskapsjournalist
Erik Lindgren
Erik är en erfaren vetenskapsjournalist med en bakgrund inom fysik och kemi. Han har ägnat över 15 år åt att göra komplex vetenskap tillgänglig för alla genom engagerande artiklar och föreläsningar.