Cirka 160 000 personer i Sverige lever med demenssjukdom, och antalet förväntas fördubblas till 2050. Glömska av nyligen inträffade händelser, svårigheter att hitta ord, försämrad orienteringsförmåga och humörförändringar är vanliga tidiga tecken på demens. Tidig upptäckt är avgörande för att kunna söka hjälp och få rätt vård.
Denna artikel förklarar vilka de vanligaste tidiga tecknen på demenssjukdom är, hur de skiljer sig från normal åldrande och när du bör söka vård.
Vad är demenssjukdom och vilka former finns?
Demenssjukdom är ett samlingsnamn för flera tillstånd som påverkar hjärnans funktion och leder till försämrat minne, tänkande och beteende. Cirka 40% av alla demenssjukdomar kan kopplas till påverkbara livsstilsfaktorer enligt Socialstyrelsen.
De vanligaste formerna inkluderar alzheimers sjukdom (majoriteten av fallen), vaskulär demens (20-30% av fallen i Sverige), frontotemporal demens och Lewy body-demens.
Alzheimers sjukdom som vanligaste formen
Alzheimers sjukdom står för majoriteten av alla demensfall. Nyare forskning visar att alzheimerförändringar är vanligare än tidigare trott bland äldre personer. Bland 70-plussare med mild kognitiv nedsättning har 32,6% alzheimerrelaterade förändringar.
Biomarkören p-tau217 förekommer hos cirka 8% av personer i åldern 65-69 år. Hos personer över 90 år förekommer markören hos över 65%.
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, konstaterar att denna grupp äldre med tidiga symtom ger en möjlighet att erbjuda behandling innan större försämring sker.
Vaskulär demens och andra demenssjukdomar
Vaskulär demens orsakas av blodkärlsskador i hjärnan och står för 20-30% av alla demensfall i Sverige. Skadorna uppstår ofta efter stroke eller andra kärlsjukdomar som påverkar blodflödet till hjärnan.
Frontotemporal demens påverkar främst pannloberna och tinningloberna. Denna form debuterar ofta tidigare än andra demenssjukdomar, vanligtvis mellan 45 och 65 år.
Lewy body-demens kännetecknas av proteinavlagringar i hjärnan och kombinerar symtom från både Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
Vilka är de tidiga tecknen på demens?
De första tecknen på demens är ofta glömska av nyligen inträffade händelser, svårigheter att hitta ord, försämrad orienteringsförmåga, humörförändringar och minskad förmåga att planera vardagliga aktiviteter.
Vanliga tidiga symtom inkluderar:
- Glömska som påverkar vardagen
- Svårigheter att tappa ord eller hitta rätt uttryck
- Förvirring kring tid och plats
- Förändrat humör och beteende
- Problem med planering och problemlösning
- Minskad initiativförmåga
Glömska som går utöver normal åldrande
Normal glömska innebär att tillfälligt glömma var du lagt nycklarna eller namnet på en bekant, för att sedan komma ihåg det senare. Demensrelaterad glömska påverkar vardagslivet på ett djupare sätt.
Personer med demenssjukdom glömmer hela händelser, inte bara detaljer. De upprepar samma frågor flera gånger inom kort tid och glömmer att de redan fått svar. Det är vanligt att glömma att man redan ätit eller att man haft besök.
Minnesproblem vid demens förbättras inte med ledtrådar eller påminnelser, till skillnad från normal glömska.
Att tappa ord och språksvårigheter
Personer med tidiga tecken på demens tappar ord mitt i en mening eller använder fel ord för vardagliga föremål. Det blir svårt att följa samtal eller att delta i diskussioner på samma sätt som tidigare.
Språksvårigheterna kan visa sig genom att personen kallar saker för "den där grejen" eller beskriver föremål istället för att använda rätt ord. Att hitta ord tar längre tid och tankegången avbryts ofta.
Svårigheter med orientering i tid och rum
Förvirring om datum, årstider eller var man befinner sig är vanliga symtom. Personer kan gå vilse på bekanta platser eller glömma hur de kommit till en viss plats.
Tidsuppfattning försämras gradvis. Personen kan tro att det är morgon när det är kväll, eller inte veta vilken årstid det är. Att uppfatta och förstå tidsintervall blir svårare.
Humörförändringar och apati som tidiga tecken
Anna Marseglia, biträdande lektor vid Karolinska Institutet, har visat att depression och apati kan vara tidiga tecken långt innan diagnos. Dessa symtom bildar mönster som kan identifieras för tidigare stöd.
Humörsvängningar, tillbakadragenhet från socialt umgänge, irritabilitet eller minskad entusiasm förekommer ofta. Personen kan bli misstänksam, rädd eller ovanligt beroende av familjemedlemmar.
Apati visar sig genom att personen tappar intresse för tidigare hobbyer och aktiviteter. Initiativförmågan minskar och det blir svårare att ta initiativ till vardagliga sysslor.
Problem med planering och problemlösning
Kognitiva funktioner som planering och problemlösning påverkas tidigt vid demenssjukdom. Svårigheter att följa recept, hantera ekonomi eller komma ihåg avtalade tider är vanliga varningstecken.
Att betala räkningar i tid blir problematiskt. Tankeförmågan för att lösa vardagliga problem försämras gradvis. Personen får svårt att hantera siffror och kan göra misstag i beräkningar som tidigare var enkla.
Motoriska förändringar som gångsvårigheter
Maria H. Nilsson, forskare vid Skånes universitetssjukhus, leder projektet Motor-ACT där över 1000 deltagare undersöks. Forskningen visar att nedsatt gånghastighet, balanssvårigheter och problem med multitasking kan vara tidiga indikatorer på demens.
Rörelseförmåga undersöks nu som möjligt screeningverktyg i primärvård. Gånghastighet och balans kan mätas objektivt och ge tidiga signaler om kognitiv försämring.
Personer som utvecklar demens visar ofta långsammare gång och får svårt att utföra flera saker samtidigt, till exempel att gå och prata.
Hur skiljer sig tidiga tecken på demens från normal glömska?
Normal glömska innebär att tillfälligt glömma detaljer som namn, för att senare komma ihåg dem själv eller med ledtråd. Det är vanligt att glömma var man lagt saker men kunna hitta dem senare genom logiskt tänkande.
Demensglömska innebär att glömma hela händelser och konversationer. Personen upprepar samma frågor kort efter att ha fått svar. Platser och personer som borde vara bekanta känns inte igen. Ledtrådar och påminnelser hjälper inte personen att minnas.
Normal åldrande påverkar inte förmågan att klara sig själv i vardagen, medan demensrelaterad glömska gradvis försämrar förmågan att utföra vardagliga sysslor.
Vilka symtom kan bero på annat än demenssjukdom?
Symtom som liknar demens kan orsakas av utmattning, depression, vitaminbrist (särskilt B12), läkemedelsbiverkningar, dehydrering eller sköldkörtelproblem. En grundlig utredning är nödvändig för att utesluta andra orsaker.
Vanliga behandlingsbara tillstånd som kan ge demensliknande symtom:
- Depression och utmattning
- Vitaminbrist, särskilt B12-brist
- Läkemedelsbiverkningar från flera preparat
- Sömnstörningar och kronisk sömnbrist
- Sköldkörtelrubbningar
Depression hos äldre kan ge koncentrationssvårigheter och glömska som lätt förväxlas med demens. B12-brist påverkar nervsystemet och ger kognitiva symtom som kan reverseras med tillskott.
Vissa läkemedel, särskilt kombinationer av flera preparat, kan påverka minne och tankeförmåga. Dehydrering är en underskattad orsak till förvirring hos äldre.
När ska du söka vård vid misstanke om demens?
Kontakta läkare så snart du eller en anhörig märker återkommande glömska, förvirring, humörförändringar eller svårigheter i vardagen som inte kan förklaras av tillfällig stress eller sjukdom. Tidig demensutredning ökar möjligheterna att få rätt behandling och stöd.
Fördelarna med att söka hjälp tidigt:
- Behandling som kan bromsa förloppet, särskilt vid alzheimers sjukdom
- Utesluta andra behandlingsbara orsaker till symtomen
- Planera framtiden medan personen fortfarande kan delta i beslut
- Få rätt stöd, hjälpmedel och anpassningar i tid
Henrik Zetterberg betonar att tidig upptäckt ger möjlighet att erbjuda behandling innan större försämring sker. Kontakta vårdcentralen för en första bedömning och remiss till minnesutredning.
Hur går en demensutredning till?
Demensutredning börjar med en grundlig anamnes där läkaren kartlägger symtom, sjukdomshistorik och läkemedel. Kognitiva tester bedömer minne, språk, tankeförmåga och orienteringsförmåga.
Blodprover utesluter andra orsaker som vitaminbrist, sköldkörtelproblem eller inflammation. Bilddiagnostik med MR eller CT visar hjärnans struktur och utesluter stroke, tumörer eller andra förändringar.
I vissa fall analyseras biomarkörer i blod eller ryggvätska för att identifiera specifika demenssjukdomar som alzheimers sjukdom. P-tau217 är en lovande biomarkör som kan upptäcka alzheimerförändringar tidigt.
Kan tidiga tecken på demens förebyggas?
Cirka 40% av alla demenssjukdomar kan kopplas till påverkbara livsstilsfaktorer enligt Socialstyrelsen. Finger-modellen visar att livsstilsåtgärder kan minska risken för att utveckla demens betydligt.
Åtgärder som minskar risken:
- Fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka
- Hjärnstimulering genom sociala aktiviteter, läsning och nya inlärningar
- Hälsosam kost, särskilt medelhavsmat med mycket grönsaker, fisk och olivolja
- Kontroll av vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och förhöjt kolesterol
- Undvika rökning och begränsa alkoholintag
Högt blodtryck i medelåldern ökar risken för vaskulär demens och alzheimers sjukdom. Behandling av blodtrycket minskar denna risk.
Social isolering ökar risken för kognitiv försämring. Regelbundet socialt umgänge och meningsfulla aktiviteter skyddar hjärnan.
Aktuell forskning om tidiga tecken på demenssjukdomar
Ny forskning identifierar tidigare tecken på demenssjukdom och utvecklar bättre metoder för tidig upptäckt. Befolkningsstudier kartlägger hur vanligt tidiga alzheimerförändringar är i olika åldersgrupper.
Biomarkörer som p-tau217 för tidig upptäckt
P-tau217 förekommer hos cirka 8% av personer i åldern 65-69 år och hos över 65% av personer över 90 år. Denna biomarkör kan identifiera alzheimerförändringar långt innan symtom uppstår.
Blodsbaserade tester för p-tau217 gör det möjligt att screena stora grupper utan invasiva ryggvätskeprov. Ett positivt test visar att alzheimerrelaterade förändringar pågår i hjärnan.
Henrik Zetterberg konstaterar att många äldre med förhöjd p-tau217 redan har tidiga symtom där behandling kan göra skillnad. Om dessa personer lever tio år till är det högst sannolikt att tydligare symtom kommer att uppstå.
Rörelseförmåga som indikator på demens
Motor-ACT-projektet vid Skånes universitetssjukhus undersöker om gånghastighet, balans och multitasking kan användas som tidiga tecken på demenssjukdom. Över 1000 deltagare följs med detaljerade och objektiva mätmetoder.
Maria H. Nilsson förklarar att nedsatt gånghastighet verkar vara ett tidigt tecken, men att få studier tidigare har undersökt olika motoriska aspekter noggrant. Målet är att förbättra tidig upptäckt i primärvård genom enkla rörelsetester.
Forskningen kan leda till att vårdcentralen använder gångtester som screeningverktyg för att identifiera personer som behöver vidare demensutredning.
Depression och apati som varningssignaler
Anna Marseglias forskning vid Karolinska Institutet visar att depression och apati kan identifieras långt innan demensdiagnos. Symtomkluster där dessa tecken förekommer tillsammans ger värdefulla ledtrådar om vem som löper högre risk att utveckla demens.
Studien visar att vissa symtomkluster förekommer tillsammans med behandlingsbara hälsotillstånd. Detta lyfter fram möjligheter för förebyggande strategier och tidigare stöd som finns tillgängligt.
Att behandla depression och apati hos äldre kan potentiellt minska risken för eller försena utvecklingen av demenssjukdom.
Vanliga frågor om tidiga tecken på demens
Vilka är de första tecknen på demens?
De första tecknen på demens är glömska av nyligen inträffade händelser, svårigheter att hitta ord, försämrad orienteringsförmåga i tid och rum, humörförändringar och minskad förmåga att planera vardagliga aktiviteter. Symtomen utvecklas gradvis och påverkar förmågan att utföra vardagliga sysslor.
Hur märker man demens hos någon annan?
Du märker demens hos en anhörig genom att personen upprepar samma frågor kort efter att ha fått svar, tappar bort saker på ovanliga platser, blir förvirrad om tid eller plats, får humörsvängningar och drar sig undan från socialt umgänge. Personen får svårt att följa samtal och tappar ord oftare än tidigare.
Kan alla glömskor vara demens?
Nej, normal glömska som att tillfälligt glömma namn eller var du lagt nycklarna är inte demens. Demensrelaterad glömska innebär att glömma hela händelser, upprepa frågor och inte känna igen bekanta platser. Normal glömska påverkar inte vardagslivet på samma sätt och förbättras ofta med ledtrådar.
Är demens oundviklig vid hög ålder?
Nej, demens är inte en normal del av åldrandet. Cirka 40% av alla demensfall kan påverkas genom livsstilsval som fysisk aktivitet, hälsosam kost, kontroll av blodtryck och socialt umgänge. Många personer lever hela livet utan att utveckla demens.
Att leva med demens och få rätt stöd
Tidiga insatser förbättrar livskvaliteten för både den drabbade och anhörig betydligt. Stöd från kommun och vårdcentral inkluderar hemtjänst, dagverksamhet, avlösning och anpassade hjälpmedel.
Demenssjuksköterska kan ge råd och stöd om hur man hanterar symtomen och anpassar vardagen. Demenscentrum erbjuder information om strategier för att hantera olika faser av sjukdomen.
Anhörigstöd finns genom kommunen, Demensforbundet och lokala anhörigföreningar. Många anhöriga behöver stöd för att hantera den påfrestning som vård och omsorg innebär.
I senare skeden kan det bli viktigt att kontakta kommunen om särskilt boende eller gruppboende när vård i hemmet inte längre är möjlig. Tidig kontakt ger bättre förutsättningar för en planerad flytt när den blir nödvändig.
Tidig upptäckt av demenssjukdom ger möjlighet att få tidig diagnos, påbörja behandling och planera framtiden medan personen fortfarande kan delta i beslut om sin livssituation.
Viktigt att komma ihåg: Glömska, språksvårigheter, orienteringsproblem och humörförändringar är vanliga tidiga tecken på demens. Sök vård vid misstanke om demenssjukdom – en demensutredning kan utesluta andra orsaker och öppna för behandling som bromsar förloppet. Kom ihåg att 40% av demensfall kan påverkas genom livsstilsval.
Redaktionen
Faktasidan
Faktasidans redaktion består av passionerade skribenter och experter inom olika områden. Vi strävar efter att leverera välgrundad och intressant kunskap till våra läsare.