De flesta tänker på ljudboken som en modern bekvämlighet, något som hör ihop med pendling, träningspass och mobilappar. Men formatet är närmare hundra år gammalt, och det uppfanns inte för att spara tid. Det uppfanns för att människor som inte kunde läsa tryckt text skulle få tillgång till litteratur.
Det började med blindas rätt att läsa
Den inspelade boken tog form på 1930-talet. År 1932 lät American Foundation for the Blind spela in de första talböckerna på vinylskivor. Varje skivsida rymde omkring trettio minuter ljud, vilket innebar att en roman kunde kräva en hel låda med skivor. Tre år senare, 1935, blev brittiska Royal National Institute for the Blind först i Europa med att distribuera talböcker på skiva till blinda låntagare.
Det är värt att stanna vid en detalj här: långspelande vinylskivor användes för talböcker innan de slog igenom för musik. Tekniken utvecklades alltså i tillgänglighetens tjänst, inte i underhållningsindustrins.
De svenska milstolparna
Sverige har en egen och ovanligt lång tradition på området. Redan 1892 öppnade det första punktskriftsbiblioteket i landet. Utlåningen av talböcker kom igång 1955, då De blindas förening började låna ut inspelade böcker.
År 1980 samlades verksamheten i myndigheten Tal- och punktskriftsbiblioteket, och 2015 gick den samman med Centrum för lättläst till det som i dag heter Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten redogör själv för utvecklingen i sin genomgång av verksamhetens historia.
Det som började som en biblioteksfråga för en avgränsad grupp har alltså funnits i svensk offentlig verksamhet i över sjuttio år, långt innan någon kommersiell tjänst fanns.
Från kassett till kommersiell marknad
Under 1960-talet lämnade talböckerna vinylskivan för kassettbandet. Det var ett avgörande steg, eftersom kassetten var billig, tålig och gick att spela i bilen. Under 1970- och 1980-talen växte en kommersiell marknad fram för inlästa böcker på band, framför allt i USA.
Först 1995 blev ordet ljudbok branschstandard som samlande begrepp. Innan dess talade man om talböcker, inlästa böcker eller books on tape, beroende på sammanhang och målgrupp.
Streamingen förändrar allt
Den verkliga vändpunkten kom med digitaliseringen. I Sverige grundades Storytel 2005 av Jonas Tellander och Jon Hauksson, till en början under namnet Bokilur. Tjänsten var en av de tidigaste i världen med abonnemang för obegränsat lyssnande, en modell som senare blev normen. Den första egenproducerade Storytel-ljudboken kom 2011, och därefter följde en internationell expansion som gjorde den svenska marknaden till något av ett testlaboratorium för hela branschen.
I dag konkurrerar flera tjänster om lyssnarna, och utbudet omfattar allt från nyutgivna deckare till litteratur som funnits i hundra år. Många av de äldre titlarna är särskilt tacksamma i ljudformat, eftersom de skrevs i en tid då högläsning fortfarande var ett vanligt sätt att ta del av berättelser. Den som vill höra hur det låter kan börja med klassiker som ljudbok och jämföra med hur samma text känns i tryck.
En uppfinning som bytte syfte
Ljudbokens historia är ett tydligt exempel på hur en teknik kan byta funktion helt. Det som konstruerades som ett hjälpmedel för en liten grupp blev, nästan ett sekel senare, ett massformat med miljontals användare.
Samtidigt har ursprungsuppdraget inte försvunnit. Talböcker enligt den svenska modellen finns kvar parallellt med de kommersiella tjänsterna, riktade till dem som av olika skäl inte kan läsa tryckt text. Det är två spår som växt ur samma rot, och båda lever vidare.
Redaktionen
Faktasidan
Faktasidans redaktion består av passionerade skribenter och experter inom olika områden. Vi strävar efter att leverera välgrundad och intressant kunskap till våra läsare.