Marianergraven: djup, tryck, liv på botten och dyken till Challengerdjupet

Marianergraven är världens djupaste kända djuphavsgrav. Den ligger i västra Stilla havet, omkring 200 kilometer öster om ögruppen Marianerna och inte långt från Guam. Gravens djupaste del heter Challengerdjupet och ligger nästan 11 kilometer under havsytan, alltså mer än 2 kilometer djupare än Mount Everest är högt.

Graven bildas där två tektoniska plattor möts och den ena trycks ner under den andra. Bara ett fåtal människor har varit på botten. Den första nedstigningen gjordes 1960, och sedan dess har ubåtar och robotar hittat både okända arter och plastskräp därnere.

Fakta om Marianergraven
Typ	Djuphavsgrav (subduktionszon)
Läge	Västra Stilla havet, öster om Marianerna nära Guam
Längd	Omkring 2 550 km
Bredd	Omkring 69 km
Djupaste punkt	Challengerdjupet, cirka 10 935 m enligt de senaste mätningarna
Tryck på botten	Omkring 1 086 bar
Temperatur på botten	1–4 °C
Första bemannade dyket	23 januari 1960, batyskafen Trieste

Var ligger Marianergraven?

Marianergraven ligger i den västra delen av Stilla havet, ungefär 200 kilometer öster om Marianerna. Sett ovanifrån är graven halvmåneformad. Den är omkring 2 550 kilometer lång men bara runt 69 kilometer bred. Danska uppslagsverket Lex anger en något kortare längd, cirka 2 000 kilometer, och en genomsnittlig bredd på 70 kilometer, eftersom det är en tolkningsfråga var en så långsträckt grav börjar och slutar.

Namnet kommer från Marianerna, som i sin tur fått namnet Las Marianas efter den spanska drottningen Maria Anna av Österrike. Den djupaste punkten, Challengerdjupet, ligger i gravens södra del i en liten, smal dal i bottnen.

Delar av graven som ligger inom USA:s ekonomiska zon blev 2009 ett skyddat område, Mariana Trench Marine National Monument. Själva Challengerdjupet ingår inte. Det ligger inom Mikronesiens ekonomiska zon.

Hur djup är Marianergraven?

Det maximala djupet anges i dag oftast till 10 935 meter, med en felmarginal på 6 meter. Svenska Wikipedia och flera uppslagsverk anger i stället 11 034 meter, en siffra som kommer från det sovjetiska fartyget Vityaz mätning 1957. Lex skriver att uppgifterna om det största djupet varierar mellan 11 034 och 10 991 meter. Skillnaderna beror på att det är tekniskt svårt att mäta så stora djup exakt: ljudets hastighet i vattnet ändras med temperatur och tryck, och små fel växer över elva kilometer vattenpelare.

Oavsett vilken siffra du väljer är Marianergraven djupare än världens högsta berg är högt. Ställer du Mount Everest på botten av Challengerdjupet hamnar toppen fortfarande mer än 2 kilometer under havsytan. Jämför med Sveriges djupaste sjöar, som räknas i hundratals meter, inte tusentals.

Tryck och temperatur på botten

På botten trycker vattenpelaren med omkring 1 086 bar. Det motsvarar ungefär 1 072 gånger lufttrycket vid havsytan. Temperaturen ligger mellan 1 och 4 °C, och inget solljus når ner.

Är Marianergraven närmast jordens mitt?

Nej. Jorden är inte ett perfekt klot utan buktar ut vid ekvatorn. Räknat från jordens medelpunkt ligger Marianergraven 6 366,4 kilometer bort, medan botten av Arktiska oceanen ligger cirka 6 352,8 kilometer från mitten trots att havet där bara är 4–4,5 kilometer djupt.

Hur bildades Marianergraven?

Marianergraven är en subduktionszon, en plats där en tektonisk platta trycks ner under en annan. Här glider den västra kanten av Stillahavsplattan in under den mindre Marianerplattan, som räknas till Filippinska plattan. Enligt Lex sjunker Stillahavsplattan med omkring 3 centimeter per år, och processen har pågått sedan eocen, alltså i ungefär 50 miljoner år.

Jordskorpan i Stillahavsplattans västra kant hör till den äldsta havsbotten på jorden, upp till 170 miljoner år gammal. Gammal havsbotten är kall och tät och sjunker därför djupt. Det förklarar den stora höjdskillnaden mot den yngre plattan ovanför.

Samma rörelse har skapat Marianerna. När den nedsjunkande plattan släpper ifrån sig vatten som varit bundet i mineraler smälter delar av manteln, och smältan stiger upp och bildar vulkanöar.

Utforskningen av Marianergraven i årtal

Marianergraven upptäcktes vid vanliga djuplodningar, och mätmetoderna har blivit allt bättre:

1875: Challengerexpeditionen lodar med ett viktat rep och får 8 184 meter.
1877: Kartografen Petermann publicerar en djupkarta över Stilla havet där platsen kallas Challenger Tief.
1899: Det amerikanska fartyget USS Nero mäter 9 636 meter.
1951: Brittiska Challenger II mäter med ekolod och hittar den djupaste delen, 10 900 meter. Platsen får namnet Challengerdjupet.
1957: Sovjetiska Vityaz rapporterar 11 034 meter.
1960: Batyskafen Trieste når botten den 23 januari med Don Walsh och Jacques Piccard ombord. Instrumenten visar 11 521 meter, men djupet revideras senare till 10 916 meter.
1984: Det japanska fartyget Takuyō mäter 10 924 meter med flerstråligt ekolod.
1995: Den fjärrstyrda farkosten Kaikō når 10 911 meter, och året efter tar den slamprover från botten.
2009: Robotfarkosten Nereus når botten.
2012: Regissören James Cameron dyker ensam i Deepsea Challenger den 26 mars och når 10 908 meter. Han stannar omkring tre timmar, fotograferar och tar prover.
2019: Victor Vescovo når 10 928 meter med Limiting Factor den 28 april och blir den förste som dykt till Challengerdjupet mer än en gång, med fyra dyk fram till 5 maj.
2020: Den kinesiska ubåten Fendouzhe når 10 909 meter den 10 november.

Fram till 2022 hade det gjorts 22 bemannade och sju obemannade nedstigningar till Challengerdjupet.

Vad lever på botten av Marianergraven?

Trots trycket, mörkret och kylan finns gott om liv. När Piccard och Walsh landade 1960 berättade de att de sett en plattfisk på omkring 30 centimeter. Många marinbiologer tvivlar i dag på det, och djuret kan i stället ha varit en sjögurka.

Senare fynd är säkrare:

Encelliga jättar: 2011 filmades xenofyoforer, encelliga organismer som blir över 10 centimeter stora och tål höga halter av tungmetaller.
Snigelfisk: 2014 upptäcktes en ny art av snigelfisk på 8 145 meters djup, och 2017 filmades den på 8 178 meter.
Jättelika märlkräftor: Amfipoder som blir mycket större än sina släktingar på grunt vatten, ett fenomen som kallas djuphavsgigantism.
Mikrober: Tre studier i tidskriften Cell 2025 beskrev livet i den hadala zonen, mellan 6 000 och 11 000 meters djup. En av dem identifierade mer än 7 000 mikrobarter i Marianergraven, och 89 procent av dem var nya för vetenskapen.

Skräp och miljögifter på havets djupaste botten

Inte ens Marianergraven är fri från mänsklig påverkan. 2016 hittade forskare kraftigt förhöjda halter av PCB, ett miljögift som sedan länge är förbjudet, i kräftdjur från graven. Senare studier har visat att amfipoderna äter mikroplast, och samtliga undersökta djur hade minst en bit syntetiskt material i magen.

Victor Vescovo rapporterade 2019 att han sett en plastpåse och godispapper på botten. Samma år kom rapporter om höga halter av kol-14 från provsprängningar av kärnvapen i djur från graven, och 2024 observerades en ölflaska i Challengerdjupets västra del.

Marianergraven har också föreslagits som plats för kärnavfall, med tanken att plattrörelserna skulle föra ner avfallet i manteln. Japan planerade 1979 att dumpa lågaktivt avfall i norra Marianerna, men dumpning av kärnavfall i havet är förbjuden enligt internationell rätt.

Vanliga frågor om Marianergraven

Hur djup är Marianergraven i kilometer?

Nästan 11 kilometer. De senaste mätningarna ger 10 935 meter i Challengerdjupet, medan äldre mätningar och svenska uppslagsverk anger 11 034 meter.

Hur många har varit på botten av Marianergraven?

Fram till 2022 hade det gjorts 22 bemannade nedstigningar till Challengerdjupet. De första var Don Walsh och Jacques Piccard 1960, och flera av de senare dyken gjordes av Victor Vescovo.

Vilka fiskar lever i Marianergraven?

Den mest kända är Marianersnigelfisken, som filmats på över 8 000 meters djup. Längre ner finns främst kräftdjur, sjögurkor, encelliga xenofyoforer och mikrober.

Varför är Marianergraven så djup?

För att en mycket gammal, kall och tung del av Stillahavsplattan trycks ner under Marianerplattan. Den äldre plattan sjunker djupt och drar ner havsbotten med sig.

Marianergraven: fakta om världens djupaste plats i havet