Vithaj: storlek, föda, hot och filmen som fångade vithajen i Medelhavet

Vithaj (Carcharodon carcharias) är en stor haj i familjen håbrandshajar. Vithajen är den största nu levande rovfisken och världens tredje största hajart, bara valhajen och brugden blir större. Honorna blir oftast 4,5–5 meter långa och hanarna 3,5–4 meter. Arten finns i tempererade och tropiska hav över hela världen, med starka bestånd vid Sydafrika, Australien och Nordamerikas kuster.

Trots sitt rykte som mördarmaskin jagar vithajen normalt inte människor. Den äter fisk, bläckfisk och marina däggdjur, och det är snarare människan som hotar hajen än tvärtom: den internationella naturvårdsunionen IUCN klassar vithajen som sårbar.

Fakta om vithajen
Vetenskapligt namn	Carcharodon carcharias (Linné, 1758)
Familj	Håbrandshajar (Lamnidae)
Längd	Hanar 3,5–4 m, honor 4,5–5 m
Största bekräftade exemplar	5,89 m (Frankrike, 1956)
Vikt	Rekordet hos IGFA är 1 208 kg
Tänder	Omkring 300, upp till 7,5 cm långa
Livslängd	Upp till 70 år
Status	Sårbar (IUCN, bedömning 2019)

Hur stor blir den största rovfisken i havet?

En fullvuxen vithaj är oftast mellan 4 meter och 5 meter lång, och honorna blir större än hanarna. Den största bekräftade vithajen fångades 1956 vid Villeneuve-lès-Maguelone i södra Frankrike och var 5,89 meter lång.

Uppgifter om hajar på 7 meter eller mer dyker upp med jämna mellanrum, men de saknar vetenskapligt stöd. Forskarna Richard Ellis och John E. McCosker konstaterade redan 1991 i boken The Great White Shark att de största vithajarna är 6–6,5 meter.

Vill du jämföra med valhajen, brugden och den utdöda megalodon finns en genomgång av världens största haj genom tiderna.

Hur ser vithajen ut och hur fungerar kroppen?

Namnet till trots är vithajen inte vit. Den är grå på ovansidan och vit på undersidan, en färgteckning som gör den svår att upptäcka både uppifrån och nerifrån. Kroppen är kraftig och torpedformad.

Några egenskaper skiljer vithajen från de flesta andra fiskar:

Delvis varmblodig. Tre värmeväxlare, täta nät av små artärer och vener, håller simmusklerna, de inre organen och hjärnan varmare än omgivningen. Det gör att vithajen kan simma och jaga effektivt i kallare vatten.
Måste simma för att andas. Vithajen är ramventilerande: vattnet strömmar genom munnen och över gälarna bara när den rör sig framåt.
Enorm lever. Levern kan utgöra nästan 30 procent av kroppsvikten. Den är full av olja och fungerar både som flytväst och energireserv under långa vandringar.
Tänder som byts ut. Vithajen har omkring 300 trekantiga, sågtandade tänder i flera rader. När en tand lossnar flyttas en ny fram bakifrån.

Vad äter vithajen och hur jagar den?

Vithajen är ett topprovdjur som äter det som finns: fisk, bläckfisk, sjöfåglar, havssköldpaddor och marina däggdjur. Unga vithajar har smala tänder och mjukare käkar och jagar främst fisk, rockor och andra hajar. När hajen är omkring 3 meter lång blir tänderna bredare och den börjar jaga sälar, sjölejon och delfiner. Feta byten föredras, eftersom de ger mest energi. Den äter också kadaver av döda valar.

Jakten bygger på överraskning. Vithajen närmar sig bytet underifrån, ur djupet, och slår till nära ytan. Utanför Sydafrika börjar attacken ofta omkring 20 meter under ytan. Hajen simmar nästan lodrätt uppåt i hög fart och kan kasta sig upp till tre meter över vattnet, ett beteende som kallas ytbrytning.

Vithajen har nästan inga naturliga fiender. Det enda verkliga hotet i havet är späckhuggaren: i Sydafrika jagar späckhuggare vithajar för att komma åt deras näringsrika lever, och när späckhuggarna dyker upp lämnar hajarna ofta området. Unga vithajar kan också ätas av större hajar, även av vuxna vithajar.

Var lever vithajen?

Vithajen har en av de största utbredningarna av alla hajar. Den finns i Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen och Medelhavet, både nära kusten och ute på öppet hav. Vanligtvis håller den sig grundare än 300–500 meter, men det djupaste fyndet är 1 280 meter.

De största populationerna finns vid södra Afrika, Australien, Nya Zeeland och längs Nordamerikas kuster. Arten vandrar långt, ibland mellan kontinenter. Gansbaai nära Kapstaden i Sydafrika räknas som en av världens bästa platser för att se vithaj.

Finns vithaj i svenska vatten?

Nej. Det finns inga bevis för att vithajen förekommer i Sverige eller norra Europa, och arten är inte heller rapporterad från Storbritannien eller Irland. Det nordligaste europeiska fyndet kommer från Frankrikes atlantkust, utanför Loire och La Rochelle.

Marinbiologen David C. Bernvi har förklarat varför svenska vatten passar arten dåligt. “När de gör sina långa vandringar kan de gå ner på 900 meters djup, ibland ännu djupare. Sådana djup finns inte i Nordsjön, där medeldjupet är omkring 97 meter”, sa Bernvi till TV4 enligt Fiskejournalen. Under termoklinen kan vattnet dessutom vara bara 2–4 grader, enligt Bernvi för kallt för en vithaj som jagar i djupare vatten.

Av Sveriges 19 hajarter är brugden störst, en planktonätare som kan bli nästan 14 meter lång. Den förväxlas ibland med vithaj, liksom håbrand och makohaj.

Är vithajen farlig för människor?

Vithajen kan vara farlig på grund av sin storlek, och den hör till de hajar som står för flest allvarliga hajattacker. Men risken är mycket liten. I världen sker 75–100 hajattacker per år, varav 5–6 med dödlig utgång. Mellan 2000 och 2010 stod vithajen för 66 attacker mot människor, och 14 av dem var dödliga.

Varför en vithaj ibland biter en människa vet man inte säkert. En teori är att hajen misstar en surfare för ett byte, en annan att den undersöker okända föremål med tänderna.

Ryktet som blodtörstig mördare kommer till stor del från romanen Hajen från 1974 och filmen från 1975. Vill du veta vilka djur som faktiskt dödar flest människor finns de i listan över världens farligaste djur.

Varför är vithajen hotad och viktig för havet?

IUCN klassar vithajen som sårbar globalt och som akut hotad i europeiska vatten och Medelhavet. De största hoten är bifångst i det kommersiella fisket, sportfiske, skyddsnät utanför badstränder och fångst för fenor, tänder och käkar. Arten förökar sig långsamt: ungarna kläcks inne i honans kropp och föds levande, ofta 2–14 stycken som är 1–1,5 meter långa. Flera länder förbjuder i dag fångst av vithaj.

Som topprovdjur är vithajen viktig för balansen i havet. Den håller bestånden av sälar och andra byten i schack och tar ofta sjuka eller svaga djur. Försvinner de stora rovdjuren kan hela näringskedjan rubbas.

Vad mer kan vi lära oss om vithajen?

Den första filmen från Medelhavet

Vithajen i Medelhavet är så sällsynt att de flesta beläggen kommer från hajar som fångats eller dödats i fisket. I juni 2026 rapporterade SVT att en fullvuxen vithaj för första gången filmats under vattnet i Medelhavet. Den tyske frivilligdykaren Derk Remmers fick hajen framför kameran på 40 meters djup, när en grupp dykare röjde övergivna fiskenät från ett skeppsvrak i Siciliensundet mellan Italien och Tunisien. Marinbiologer beskrev observationen som vetenskapligt värdefull.

Varför ingen vithaj lever i akvarium

Flera försök har gjorts att hålla vithaj i fångenskap, men djuren har antingen dött eller släppts ut igen. Hajen behöver simma hela tiden, vandrar långt och är svår att studera. Det mesta vi lär oss om arten kommer därför från sändare som fästs på hajen och skickar data via satellit om var den simmar, hur djupt och hur fort.

Vithaj: fakta om vithajen, havets största rovfisk